Som skrivande journalist har jag producerat nyheter, samhällsreportage, porträtt och vetenskapligt inriktade artiklar.
Min styrka i jobbet som skrivande journalist är förmågan att kunna förenkla och förklara komplicerade skeenden, levande beskriva händelser och fokusera på det som är viktigt.
Under åren har jag skrivet för väldigt många olika tidskrifter, alltifrån korta nyhetsartiklar, för till exempel fackföreningstidningar, till reportage för tidskrifter som ICA-kuriren, tidningen Vi med flera.
Forskningsartiklar
Efter 25 år som journalist, och tio som pressansvarig kommunikatör för Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, har jag nu återgått till frilansjournalistik. Här är några texter jag skrivit om forskning,
Fiskforskare som motarbetar fusk
Han har varit på äventyrliga forskningsexpeditioner runtom i världen och upplevt toppar och dalar innan forskarkarriären tog fart i Norge.
Möt nyanställde professorn Fredrik Jutfelt, som har modet att påtala fusk inom sitt forskningsfält.
Att det är ett stort och rymligt kontorsrum som Fredrik Jutfelt håller till i på NTNU, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim, syns till och med på videolänk. Ett väl tilltaget konferensbord, en soffhörna. Böcker och fotokonst som klär väggarna. De svartvita fotona på fiskar har Fredrik tagit själv. I somras vann han en fototävling i den internationella tidskriften Communications arts.
Vid 47 års ålder är Fredrik Jutfelt professor på NTNU och här har han de senaste sju åren byggt upp en framgångsrik forskargrupp med ett tiotal medarbetare. Anslagen är flera och rikliga och i somras fick Fredrik även 20 miljoner från ERC Consolidator Grant.
Det låter som han seglat på en räkmacka. Men så har det inte alltid varit…
Botanist med koll på pollen
Det är bråda tider för forskaren Åslög Dahl. Att vara pollenexpert under högsäsong är ett styvt arbete, med mängder av förfrågningar från media och allmänhet.
– Jag kan bli ombedd att ställa upp på intervju redan halvsju på morgonen lika gärna som elva på kvällen, säger hon.
Det räcker med att ta ett kliv in i hennes arbetsrum för att inse att det ”bor” en forskare här. Väggarna är tapetserade med böcker, tidskriftssamlare och pärmar med undervisningsmaterial.
– Det är tryggare att ha det här än i huvudet, säger Åslög Dahl.
PÅ SKRIVBORDET STÅR ETT MIKROSKOP, på bordet trängs krukväxter med anteckningsböcker. Men det som först fångar uppmärksamheten är ett par granskande kattögon som tittar upp ovan läsglasögon och dagstidning. Trots att det bara är en inramad bild ser katten kusligt levande ut.
– Jag har älskat katter så länge jag har kunnat säga mjau, säger Åslög Dahl, som själv har de tre katterna Sofus, Tissle och Lilla Psi, och är uppväxt i en kattälskande familj…
Ett slumpmässigt val blev till en livsstil
Det är lätt att smittas. Av entusiasmen. Berättarglädjen. Vänligheten. Att bli överväldigad av de omfattande kunskaperna i geologi. Svårare är att greppa alla forskningsprojekt och lekfulla sidoprojekt som Erik Sturkell, professor i geofysik, har ägnat sig åt under sina tjugofem som forskare.
MEN LÅT OSS TA det från början. Född 1962 och uppvuxen först i Stockholm och sedan Katrineholm dit familjen flyttade när Erik Sturkells pappa blev lagman i sin barndomsstad. Fadern hoppades att även sonen skulle bli jurist, men Erik var mer teknikintresserad och ville pröva egna vägar. Ett av de årliga släktbesöken i Orsa under påsken blev avgörande. På middagen deltog en professor i geologi (från Göteborg) och Erik, som var i övre tonåren, blev intresserad av ämnet…
Artrikedom förutsättning för människans överlevnad
(sidorna 4-8)
Den biologiska mångfalden försvinner i allt snabbare takt, med oöverskådliga följder som pandemier, matbrist och ekosystem som bryter samman. För forskarna är saken solklar. Vi måste ändra vårt beteende. Och det måste gå fort.
Från rymden är vår planet ett magiskt blått klot som svävar i universum. Från flygperspektiv, tiotusen meter över havet, är utsikten en helt annan. Rutiga lapptäcken av odlingsytor i gröna och gula nyanser breder ut sig under vingarna. Ett landskap träder fram där vildmarken har trängts undan och monokulturer tagit över.
Tre fjärdedelar av jordens landyta är idag kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet. Vår planet blir allt fattigare på arter, både djur och växter. En miljon av jordens åtta miljoner arter är hotade; 500 000 växter och djur och lika många insekter. Men utan artrikedom står människan sig slätt.
– Vi skulle inte kunna kolonisera månen eller Mars på egen hand utan att ta med många andra arter för att ha en chans att överleva. Den biologiska mångfalden föder oss, den skyddar oss och vi är ett med den, säger Allison Perrigo, forskare och föreståndare för Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, GGBC…